Jag vill tro att alla människor har olika saker dom är bra på. Och att det alltid finns något man är gjord för. Ett kall kan man säga. Men myntet har en baksida som vi väldigt sällan pratar om. Att lika bra man är på vissa saker, lika dålig är man på andra. Det finns naturligtvis människor som inte är jätte dåliga på något, men dom är heller inte jätte bra något. Allas liv har en balans som vi måste förhålla oss till, både andras och vår egen. Om du hamnar ur balans är det tex inte då du blir aggresiv,jätte ledsen eller otroligt kär. Det här är bara en tanke, ingen sanning. Det är också en sak jag har tänkt på. Hur olika sanningar kan vara. En människas sanning, behöver ju inte stämma för någon annan. Att saker och ting är så olika, att något så faktiskt och bestämt, som en sanning, kan skilja sig från person till person. Som tex religoner, politiska åsikter enda ner till vad vi tycker är gott och inte. För mig är det tex sant att det är vidrigt med svamp på pizzan. Medans för mina vänner, som gillar svamp på pizza, är det osant. Inget är hugget i sten. Man måste titta över staketet för att se grannen.

Skönt å skriva, helt klart. Var kreativa nu mina vänner. Kör en helg som inte har vart lik någon annan. Imorgon e det fredag ju. Sweet                                                    
                    Peace out Caweman

Nu funkar telefoner och internet igen. Efter några dagars irritation är livet tillbaka i kommunikations åldern. Shit va störande det är att vara utan. Men det är riktigt nyttigt. Då får man hitta andra vägar att kommunisera med sin omvärld. Be någon ringa någon, hälsa på oanmäld mm.

Jag mår faktiskt ganska bra igen. Jag är nöjd med att säga att jag trivs. Just nu iallafall. Sånt kan ändras fort har jag märkt och då gäller det att njuta när möjligheten ges. Jag har alltid gått runt och vart rädd för att må dåligt. Gjort allt för att slippa det jobbiga. Men det är inte förens man omfamnar hela livet som man kan må bra. Livet är inte en "sjyst krog runda" hela tiden. Ibland är den "bakfylla och huvudvärk". Men det kan vara skönt det med. Om man går igenom livet utan den där "bakfyllan" så vet man inte hur roligt livet kan vara heller. Man blir blind för det man har. Det har jag varit, länge. Men nu tänker jag köra så det ryker ett tag   

Hoppas ni mina vänner har haft en bra vecka och att ni mår gött. Tycker ni ska ta och riva av ni med och köra så det ryker.                                            
                                             Peace out Caweman

En dag i taget. Det är så jag får leva resten av mitt liv. Men sanningen är den att jag vill leva för målet. Inte bara dag för dag. Har haft en kännsla ett tag nu. Den retar mig, genom att inte riktigt visa sig som den den är. Den är ungefär som jag. Jag vet inte om det är lycka eller ångest. Om det är kärlek eller vänskap. Men det gnager mig att jag har en kännsla jag inte förstår. Så jag får leva dag till dag, bara för att få reda på vad det e. Hänger ni med eller tycker ni jag spånar iväg. Det är iallafall så nära jag kan komma, på att förklara hur jag känner mig.

Vetrinären ringde idag. Provsvaren på promise hadde kommit in. Det visar sig att hon har borelia och en annan mygg relaterad sjukdom. Det går att behandla som tur e. Känner mig bara ganska sämst att jag har låtit det gå så långt. Det är jag som häst ägare, som är skyldig att hålla henne ren från mygg och fästingar. Jag har misslyckats fatalt när det gäller häst hållningen. Nu byter jag riktning. 

Hoppas ni har haft en bra dag och att ni har det gött i höst yran                    Peace out Caweman 

Hallå vänner. Förlåt för bortfallet av inlägg. Finns ingen ursäkt, men en förklaring. Har haft vädigt mycket på mitt bord just nu och har så svårt att fa allt jag vill gjort. Men från och med nu, ska jag prioretera bloggen   

Den gångna veckan har vart en myriad av känslor. Sorg, besvikenhet, upprymdhet, kärlek och glädje. Karusellen har snurrat fortare en vanligt. Och jag försöker hålla mig kvar. Men ibland är det tungt att göra det när man känner hopplöshetens svarta klor ta grepp om ditt liv. Låter lite klychigt, jag vet. Men det stämmer ganska bra in på hur det känns. Hur ska man kunna hantera något så stort som döden tex? Hur ska man hålla kärlek inlåst? Och hur ska man resa sig upp efter en nertrampning? Man har alltid sig själv att stötta sig mot. Ibland glömmer man det och tittar för långt bort efter stöd. Men jag kan ärligt säga att helgen har visat mig äkta vänskap och vänskap som inte var riktigt där man trodde att den var. Alla gör vi fel ibland och då är det vårat ansvar att stå för det och be om ursäkt. Jag vet att det är jobbigt. Men det är värt det. Hoppas ni förlåter mig för den gångna veckan och att ni har haft en bra helg och att ni ska få en bra vecka                          Peace out Caweman 

Idag har livet gett mig en känga i skrevet. Låg dubbelvikt en stund, men sen sparkade jag tillbaka. Tänker inte ge in för den där känslan av sorg, ensamhet eller nedstämdhet. Jag sitter i förarstolen i mitt eget liv och om jag slutar styra får jag skylla mig själv om jag kör av vägen. Jag har massor med saker i mitt liv som jag ska vara glad och tacksam över. Tex mina vänner, min bostad, mina hästar, min hund och mina barn. Och det är bara några saker. Ibland är man för upptagen med att leta efter det negativa så man missar allt som är bra i ens liv. Och det är ockej att må dåligt ibland, men det är inte ockej att sluta må bra. Jag ångrar massor med saker och jag kommer aldrig sluta försöka gottgöra det jag gjort fel. Men ibland måste man ta ett steg bak och titta vad det e man gjort. Både bra och dåliga saker kan visa sig då. Saker som man kanske missade vid förra beskådningen. Så om du inte tror att någon gillar eller tror på dig, så tyck om dig själv. Det är inget fult i det. För i slutändan har vi bara oss själva iallafall

Har annars vart en bra dag. Sabina har vart här idag och vi har hittat på massor med roliga saker. Hon red Blame och jag promenerade med promise. Såg ut som hon var lite svullen i benen idag, promise alltså, därav promenaden. Sen fikade vi på hemmagjorda chokladbollar. Hoppas ni alla har haft en bra dag!!               Peace out Caweman

Hur vet man att allt kommer ordna sig? Att allt kommer bli bra? Jag har mina tvivel när det gäller att allt kommer lösa sig tillslut.  Det har vart en bra helg och jag har haft det kul. Men det är endå aldrig riktigt bra. Jag kan inte hjälpa att tänka på min pappa. Han har tex alltid tyckt att jag var en "loser". Även när jag jobbade som hårdast och när jag var som duktigast med hästarna. Så var jag aldrig tillräkligt bra. Min far är ingen dålig människa. Tvärt om, så är han en mycket rättskaffens person. Med ädla idial och en, en för alla och alla för en, mentalitet. Men när det kommer till mig så är han så besviken. Jag kan förstå han. Hans enda son blev inte den person han hade velat. Men jag älskar han, för att han är min far. Samtidigt så är det nästan som jag hatar han, för att han inte vill, kan eller försöker ha en riktig relation med mig. Men men, man får bära den sten man äger. Jag hoppas det löser, genom att jag fortsätter på den väg jag valt och inte viker av.

Hoppas ni alla har haft en riktigt bra helg och att ni inte har tittat för djupt i flaskan   Man blir så jäkla dum när man e för full. Tack Rickard, Vivvi och Melina för sovplatsen. Älskar er massor.         Peace out Caweman 

Idag fick jag lära mig att allt ordnar sig om man bara gör något åt det. Alla är olika och det är blandningen av vänner som gör att man kan lära sig något.

Dagen började bakfull och med solen i ögonen    det var Melina som var solen. Sen åkte jag och min älskade broder Richard och tog upp hans båt. Det var skönt att komma ut i solen, och då menar jag den solen på himmelen. Hahaha, sen åkte vi och kollade på Alingsås I.B.K, som sög ricktigt mycket. Dom förlorade med 8-5. Men det gör inget, för mitt kära Ö.I.S van med 4-0. Efter matchen blev det upp och umgås med Nina och Sabina. Nu är jag tillbaka hos Richard och dricker öl.

Hoppas att ni får en underbar lördag och att ni tar tillvara på alla tillfällen     Peace out Caweman och Melina

Jag håller på att bli galen. Har så svårt att hålla uppe koncentrationen. Försöker göra allt på samma gång men kan inte göra något istället. Det är så jävla irriterande! Har fått en ny medicin, medikinet, som borde få mig att kunna hålla uppe koncenrationen. Men icke, det e väl lite bättre men inte bra. Borde ju finnas något mer att göra en att bara äta medicin eller? Känns som om man har blivit lämnad i sticket av en sjukvård som inte vill eller kan hjälpa någon med mitt handikapp. För jag känner mig störd. Borde ju kunna sköta ett hushåll. Men det är väl bara att kämpa vidare mot en regering utan medkänsla.

Idag ska jag dricka öl med några vänner iaf. Mycket trevligt och något att se fram imot   En fylla kan ju släppa lite på trycket. Hahaha, vi får se. Hoppas ni får en bra fredags kväll med. Kanske gör något inlägg senare, vi får se vad som händer.                                                                                      Peace out Caweman